Sapiens, A Brief History of Humankind, Yuval Noah Harari, 2011.
Det här är del två om Homo Sapiens utveckling från cirka 1000 år f Kr (läs del 1 här).
Boken hävdar att det är Sapiens förmåga att skapa fiktion som är nyckeln till vår arts framsteg. Våra myter ger oss makten att skapa vår egen framtid.
Vad har detta med företag att göra? Rätt mycket, om man tror att företag utvecklas på ungefär samma sätt som resten av världen.
Att ena världen
Under det sista tusentalet f Kr uppstod för första gången föreställningen att hela världen skulle kunna enas, att alla människor hörde ihop.
- Först kom handelsmännen – ”världen kan bli en enda marknad och alla människor kan bli våra kunder”.
- Sedan kom erövrarna – ”världen kan bli ett enda rike och alla människor kan bli våra undersåtar”.
- Nu kommer också profeterna – ”värden styrs av en enda sanning och alla människor kan ha samma tro som vi”.
Det här har hållit i sig! Fortfarande läggs mycket krut på att skapa ekonomisk, politisk och religiös enighet. Bäst har det gått med den ekonomiska – även IS handlar gärna med dollar. Hur kan pengar göra det som kungar och gudar inte klarar?
Pengar
Pengar uppstod på en massa ställen samtidigt – snäckor, stenar, metall. Allt som behövs för att skapa en valuta är att människor kommer överens om att tro på samma sak. Numera behövs inte ens en fysisk symbol för pengen, över 90 % är digitala medel.
Pengar ger en flexibilitet som gör att skomakaren slipper räkna ut hur många äpplen eller getter han vill ha i utbyte mot ett par skor. Samtidigt är det något som går förlorat med ett opersonligt betalningsmedel. När byns invånare förr resonerade om sina bytesaffärer (eller gav varann kredit, eller helt enkelt hjälptes åt) då stärktes de mänskliga relationerna.
Med pengarnas hjälp blev det lättare att söka sig utanför byn. Personlig tillit utbyttes mot det kyligare tillgång och efterfrågan.
Harari menar att ekonomin kan ena världen eftersom pengar inte diskriminerar någon – varken religiöst, sexuellt, rasistiskt, politiskt eller åldersmässigt.
”Money is the only trust system created by humans
that can bridge almost any cultural gap.”
(Pengar är det enda system för tillit som människor skapat
som kan överbrygga nästan vilken kulturell klyfta som helst.)
Imperier
Definitionen på ett imperium är att det ”styr över ett stort antal folkslag med olika identiteter och olika geografiska hemvister”. De flesta människor har levt i imperier under de senaste 2500 åren.
I västvärlden tänker vi att alla länder har rätt till sin självständighet, och när vi lydde under ett imperium (romare, nazister) så var vi förtryckta. I kinesisk historieskrivning betraktas däremot tiden under de stora dynastierna som lycklig, medan perioder när Kina var uppdelat i småstater betraktas som kaotiska och orättvisa.
Är små stater stolt självständiga eller olyckligt splittrade? Lever imperier i harmonisk enighet eller i förtryck? Det beror på vilken fiktion man tror på!
Religioner
Något tusental år f Kr uppstod monoteismen (tron att det bara finns en gud) och med den kom profeterna, som bärare av en sanning som alla måste tro på. (Polyteistiska religioner är däremot ofta toleranta mot andra religioner – någon gud mer eller mindre spelar inte så stor roll.)
Uppfinningarna pengar och imperier underlättade spridning av religioner när profeterna slog följe med handelsmän och erövrare. Ifall profeterna lyckades få alla nya undersåtar att tro på samma sanning, så fick erövrarna hjälp att hålla ihop sina riken.
Den vetenskapliga revolutionen
Före den vetenskapliga revolutionen var kyrkorna, moskéerna eller staten samhällets kunskapscentrum. De skulle lära ut ”hur det är” och möjligen förklara varför. Det fanns ju bara en sanning och den fick inte ifrågasättas.
Men på 1500-talet började samhällets kunskapscenter erkänna att de inte visste allt, men att man kanske kunde ta reda på det.
Då slutade man rita ”världskartor” (se figur, karta av Anaximander, 500-talet f Kr, Wikipedia) där man hävdade att allt man visste var allt som fanns. 1500-talets världskartor innehåller både kända områden och vita fläckar.
Harari menar att just viljan att erkänna sin okunskap – även hos makthavare – var det som gjorde den avgörande skillnaden. Dels inställningen att gamla sanningar fick ifrågasättas, dels den nya viljan att finansiera expeditioner och forskning.
Många riken i världen hade samma tekniska och ekonomiska möjligheter som européerna att erövra världen, men européerna hade äventyrare som ville utforska och makthavare som ville härska (och som därför ställde upp med pengar).
Ironiskt nog gav den vetenskapliga revolutionen upphov till nya religioner.
Nya religioner
Hararis definition av religion är att den är ”ett system av normer och värderingar som baseras på tron på en övermänsklig makt”. Notera att makten är övermänsklig, inte övernaturlig.
Harari betraktar marxister, kapitalister, nationalister och liberalister som lika religiösa som troende judar eller kristna. En marxistisk världsordning är ju övermänsklig, även om den inte är övernaturlig. Vissa religioner dyrkar en gud, de humanistiska religionerna dyrkar Sapiens och kapitalismen dyrkar tillväxt.
Svårsmält? Det fortsätter! Humanism är en religion som sprider tron att Sapiens värde skiljer sig från andra arter i universum. Allt som är bra för Sapiens definieras som godhet och andra varelser ses som verktyg för människornas välbefinnande och utveckling.
Det finns tre dominerande sekter inom humanismen.
- Liberal humanism, som predikar att mänskligheten är summan av alla individer, och att individens frihet därför är helig. Individerna är källan till all etisk och politisk auktoritet. Budorden är de mänskliga rättigheterna.
Den värsta hädelsen är att kränka en individ. Därför behandlas till och med grova brottslingar med respekt i liberala samhällen. - Socialistisk humanism, som predikar att mänskligheten är ett kollektiv, snarare än en mängd individer. Därför är jämlikheten mellan individer helig.
Den värsta hädelsen är att privilegiera rika över fattiga, för då värderar man pengar mer än människor. - Nazismen, som predikar att mänskligheten måste förädlas enligt evolutionens lagar.
Den värsta hädelsen är att låta ”övermänniskor” blandas med ”undermänniskor”, för det skulle leda till att mänskligheten försämras och försvagas.
Det känns ju inte alls bra att bli hopbuntad så där, men Harari är ingen inställsam kille.
Ekonomiskt mirakel
Om en fransk bonde hade somnat på 1200-talet och vaknat 300 år senare, skulle han inte märkt så mycket skillnad – han kunde ha gått tillbaka till jobbet direkt. Under lång tid gick utvecklingen så sakta att den inte syntes.
Den vetenskapliga revolutionen ändrade på det. Fiktionen fick maka på sig lite till förmån för observationer och matematik. Det gav utvecklingen en fantastisk fart.
År 1775 hade Asien 80 % av världens ekonomi. Redan 1850 var Europa helt dominerande. Ekonomin i väst utvecklades så fort att det hann bli skillnad i varje ny generation. Då uppstod en annan viktig fiktion – tillförsikt.
En bagare som vill bygga ett bageri kan låna en miljon på banken, anlita en byggare och, när bygget är klart, sälja bröd så att banklånet kan betalas. Enkelt!
I tusentals år var detta omöjligt. Kredit har i och för sig funnits länge, men lånen var små, kortsiktiga och hade hög ränta. Det nya är tillförsikten.
Kapitalismen
Kapitalismen är också är en religion. Den predikar att tillväxt ökar välståndet för alla.
För att det ska bli ett bageri enligt ovan måste både banken och bagaren tro att bageriet kommer att generera inkomster i framtiden. Kreditutrymme är pengar som inte finns, men som kan användas ändå.
Innan den industriella revolutionen var produktiviteten i världen ganska konstant. Det var ju ingen mening att investera om det ändå inte skulle blir någon förändring. Bättre att spendera sina pengar på banketter och palats.
Generell investeringsvilja bygger på att många tror att det går att öka tillgångarna i världen – att den ene kan bli rik utan att den andra blir fattig. Då kan lånen bli stora, långsiktiga och ha låg ränta.
Ständig tillväxt blir möjlig genom en strid ström av nya produkter, tjänster, tekniker och arbetssätt. Det är vetenskapen som i efterhand bekräftar (med sina nya lösningar) att gårdagens tillförsikt var motiverad – och som därmed ökar tryggheten hos banker och investerare.
Den viktigaste tillgången för en marknad är framtidshopp.
Konsumismen
Kapitalismens religion skulle inte kommit så långt utan konsumismen, som är en ny typ av lära.
Alla tidigare religioner har ställt hårda krav på sina troende – man måste följa Lagen men blir belönad i himmelriket senare. Konsumismen, däremot, lär ut att man förtjänar att skämma bort sig själv och ska försöka få det man vill ha. Den första religionen där de troende faktiskt gärna följer läran!
Blir världen bättre?
Svårt att säga, men den blir i alla fall mer fredlig – det är färre dödsfall på grund av våld än någonsin i historien. Det gäller främst i starka stater där medborgarna tror på landets ledning och på fiktionen lag och ordning.
(Snittet i världen är 9 mord per 100 000 innevånare, men mycket högre i svaga stater som Afghanistan och Somalia. I Europa är snittet 1 mord per 100 000.)
Men det finns en baksida med att samhället erkänner att det inte har alla svar. Om nu våra samhällen bygger ju på fiktion, och allt kan ifrågasättas, då kan grunden vi står på försvinna. Lösningen på det problemet är fundamentalism.
Fundamentalism demoniserar gärna alla som inte tror likadant, och finns i två versioner:
- Man tar en vetenskaplig teori och deklarerar att den är absolut sann (som nazister och kommunister brukar göra), eller
- Man deklarerar en absolut sanning utan vetenskaplig grund (som liberala humanister och katoliker brukar göra).
Hmm, det var inte mycket att välja på.
Men fundamentalism är inte den enda lösningen, vi behöver inte råka i panik för att vi inte har tvärsäkra svar på alla frågor. Vi kan i stället välja att lära oss hantera osäkerhet och ändå våga söka vidare.
Lärdomar från del 1 och 2
Boken innehåller mycket kunskap (och åsikter!) om historia, men finns det generella paralleller för oss i företagsvärlden? Vi kollar!
Först tar vi lärdomarna från del 1:
Sapiens gick från att vara ett obetydligt djur till att erövra världen på cirka 140 000 år. Ingen vet egentligen varför.
- Så är det ofta med framgångsrika företag! Fast vi konsulter försöker gärna konstruera en förklaring i efterhand…
Hararis teori är att fiktionen – myterna – är nyckeln till vår framgång.
- Absolut! Företagets historia och syfte fungerar som sammanhållande kitt tillsammans med visioner, värderingar, etc.
Fiktionen gör att vi kan samarbeta i enorma grupper.
- Exakt! Och då behöver man inte använda så tvingande system för att samordna alla anställdas arbete. Ju bättre fiktion, desto mer kan folk samordna sig själva.
Fiktionen frikopplar oss från biologin. Vi kan ändra saker utan att vänta på en mutation, eller på att omvärlden förändras.
- Vi behöver inte vänta på att vår bransch förändras, utan vi kan vara herrar över vårt eget öde. Om vi har en bra story.
Så tar vi lärdomarna från del 2:
Här är kopplingarna till företagande mer tydliga:
- Det är tilliten som ger pengar dess värde. Vi litar på överenskommelsen att en krona är värd en krona.
- Många har samma ekonomiska och tekniska resurser, men de som förändrar världen är mer äventyrliga, har högre ambitioner och erkänner sin okunskap.
- Kapitalismen lever på framtidshopp. Då kan vi få tillgång till resurser som ännu inte finns.
- Även moderna -ismer är religioner. Vi kan välja vad vi ska tro på.
Om författaren
Harari är en israelisk professor och forskare som intresserar sig av frågor som relationen mellan historia och biologi, skillnaden mellan Homo sapiens och andra djur, om människan blir lyckligare under historiens gång, och annat spännande. Han doktorerade i historia på University of Oxford och är nu verksam vid Hebrew University i Jerusalem.
Köp Hararis bok på Adlibris inbunden här eller häftad här (engelska), eller på Bokus här (inbunden) eller här (häftad, engelska).