Del 1 av flera, The Black Swan – The Impact of the Highly Improbable, Nassim Nicholas Taleb, 2007
Begreppet Black Swan fick stor spridning vid finanskrisen 2008 när alla blev så överraskade av händelseförloppet. Författaren Nassim Taleb beskriver sin syn på hur vi invaggar oss själva i säkerhet och därför blir sårbara för överraskningar.
Vad är en Black Swan?
En Black Swan är en händelse som
- anses omöjlig innan den inträffat,
- får enorma konsekvenser, positiva eller negativa,
- går att förklara, men bara i efterhand.
Det kan också vara en icke-händelse som alla var helt överens om skulle ske, men som ändå inte gjorde det.
Taleb menar att världens utveckling styrs mer av det oförutsägbara än vad vi har lust att erkänna. Därför skyddar vi oss mot överraskningar och just detta kommer att göra världen ännu mer oförutsägbar om vi inte tänker om.
En del ord han använder är helt nya och de återges på engelska.
Historien är ogenomskinlig
Ett av människans problem är att vi har svårt att lära oss av historien. Tre saker hindrar oss från att se tillbaka på det som skett och förstå vad som hände:
- Platonicity – illusionen av förståelse
- Retrospektive Distorsion – efterhandskonstruktioner
- Övertro på fakta
Vi tar en i taget.
Platonicity
Mycket kunskapsutveckling handlar om att kategorisera, beskriva och förenkla. Inget fel med det så länge man kommer ihåg att kartan inte är verkligheten. Platonicity är ett ord som Taleb själv har hittat på och betyder ungefär ”att dra alltför långtgående slutsatser av platonsk logik”.
Vi förenklar verkligheten för att göra den mer hanterbar, sedan glömmer vi att vi har förenklat och litar på våra konstruerade modeller.
I stället för att fokusera på det normala så borde vi leta efter extremfallen när vi studerar ett fenomen. Taleb frågar: ”Kan man bedöma farligheten hos en brottsling genom att undersöka vad han gör en vanlig dag?”. Fokus på det genomsnittliga gör oss sårbara för överraskningar.
Black Swans uppstår i The Platonic Fold (”den platonska fållan”) där den stökiga verkligheten krockar med ordningsam platonsk logik. Där upphör våra teorier och modeller plötsligt att gälla.
Retrospective Distorsion
Information måste sorteras för att vara användbar. Historieböcker om andra världskriget lyfter alla fram ungefär samma händelser för att förklara händelseutvecklingen. Men om man läser tidningsartiklar från perioden så är det andra saker som lyfts fram, eftersom urvalet av händelser skett utan att journalisten vetat vad som skulle hända sedan. De flesta ansåg tydligen att Hitler var en tillfällig irritation som snart skulle försvinna.
När vi beskriver en händelse i efterhand så väljer vi ju bort all information som inte har något samband med utfallet. Det är självklart eftersom berättelsen då blir tydligare (och kortare). Men då skapar vi också en falsk illusion av att skeendet var obevekligt linjärt – en Retrospective Distorsion.
Månaderna innan andra världskriget brukar beskrivas med ord som ”stigande spänning” och “upptrappning av krisen”, men historikern Niall Ferguson har visat att det är en efterhandskonstruktion. Han har följt priset på statsobligationer under perioden och det borde ju ha stigit om marknaden kände en ”stigande spänning” och “upptrappning av krisen”, men det gjorde det inte. De flesta trodde inte på något krig – förrän efteråt när det verkar helt rimligt eftersom det redan har hänt. Retrospective Distorsion.
Övertro på fakta
Det finns en utbredd övertygelse om att den lärde och välinformerade alltid kan göra bättre förutsägelser än den okunnige. Taleb fick upp ögonen för fenomenet när han bodde i krigets Libanon som ung. Hans släktingar var välutbildade, välinformerade och hade ministerposter men ingen av dem kunde förutsäga krigsförloppet ett dugg bättre än de taxichaufförer som Taleb brukade intervjua.
Oförutsägbarhet hanteras bättre av dem som förstår att de inte vet (eftersom de förbereder sig för överraskningar) än av dem som tror att de vet (som förbereder sig bara för detta).
En fransk undersökning visade att experters förutsägelser (om vädret, valresultat, börskurser, krig, etc) generellt var närmare varandra än nära det som blev utfallet. Mer överens med varandra än med verkligheten, alltså.
Det här fenomenet förstärks genom att man övertygar varann inom sin flock. Uttrycket hotelljournalistik (myntat av Robert Fisk) beskriver hur krigskorrespondenter, instängda på samma hotell av säkerhetsskäl, försöker skapa artiklar på samma magra underlag som är gemensamt för alla och som alla till slut tolkar på samma sätt.
(Jämför The Difference om värdet av olikheter)
(Och Kahnemans WYSIATI, What You See Is All There Is)
Två mentala platser
Antag att man samlar 1000 slumpmässigt utvalda personer, väger dem och räknar ut genomsnittet till 70 kg. Antag att man sedan hämtar världens tyngste man (en saudier som väger 610 kg) och räknar in honom också. Då ökar snittet med 0,5 kg, eller 0,7 %, en mycket liten ökning.
I den mentala platsen Mediocristan kan inte enstaka händelser påverka helheten särskilt mycket. Den som väger 610 kg är extremt tjock, men i det stora hela har det ingen betydelse, bara för honom själv. I Mediocristan gäller att:
”När ditt urval är stort så kan ingen enskildhet dramatiskt påverka helheten.”
I Mediocristan kan man alltså vara trygg med det man mäter och man kan lära sig av det förflutna. Det som har hänt bildar en stabil grund för förutsägelser om framtiden.
Antag att vi nu tar reda på hur stor förmögenhet de 1001 personerna ovan har i snitt, säg 1,9 miljoner per vuxen som i Sverige. Nu hämtar vi Bill Gates som har $81 miljarder och räknar in honom också. Då blir snittet 581 miljoner, en ökning med 30 521 %.
Samma sak händer om vi tar in 1000 författare och sedan hämtar J K Rowling (som skrev Harry Potter). Eller antal besökare på hemsidor. Eller 1000 företag.
I den mentala platsen Extremistan kan enstaka händelser helt dominera. I Extremistan gäller att:
”Variationerna är så stora att en enskildhet kan ha en oproportionerligt stor effekt på helheten.”
I Extremistan måste man vara skeptisk till data och hur de kan tolkas. Det som har hänt kan inte automatiskt projiceras framåt.
Men det känns ju bättre att kunna förklara saker och förutse framtiden, så därför håller vi oss mest till Mediocristan, trots att det är Black Swans som står för de viktigaste stegen i människans utveckling. (James Gleick skrev i sin klassiska bok om kaosteori, ”Kaos”, att skolan bara ägnar sig åt de 3 % av världen som går att förklara linjärt).
När man inte skiljer på Mediocristan och Extremistan så riskerar man att begå en Turkey Error.
Kalkonen har alltid fått mat av bonden varje dag. I Mediocristan så kan man av detta göra förutsägelsen att bonden kommer att servera mat varje dag även i fortsättningen. Tryggheten ökar för varje dag som förutsägelsen visar sig riktig.
Men strax före Thanksgiving (då de flesta amerikaner äter kalkon) så händer något helt oväntat, en Black Swan! En dramatisk händelse som i efterhand är lätt att förklara logiskt.
Lärdomar
Vissa fällor kan undvikas när man försöker förutse framtiden.
Platonicity är fällan att tro att teoretiska modeller gäller i alla lägen. Frågan man behöver ställa sig är:
Borde vi också analysera hur ett extremt utfall skulle se ut?
Retrospective Distorsion är fällan att i efterhand beskriva ett skeende som logiskt och tydligt. Frågorna man behöver ställa sig är:
När vi utvärderar det som har hänt tidigare, vilken information sorterar vi bort?
Vad trodde vi var viktigt innan vi visste hur det skulle gå?
Övertro på fakta är precis vad det låter som. Frågorna man behöver ställa sig är:
Vad är det vi inte vet?
Litar vi för mycket på de fakta vi har?
En Turkey Error är när vi tror att det som hänt är bevis för det som kommer att hända. Frågan man behöver ställa sig är:
Är vi i Mediocristan eller i Extremistan?
Om författaren Nassim Taleb
Nassim Taleb är matematiker, ekonomie doktor, f d värdepappershandlare och författare till ett antal böcker om risk, slump, prognoser och överraskningar. Hans bok The Black Swan fick ett enormt genomslag efter finanskrisen 2008. Han skriver roligt, bildat, personligt, kontroversiellt och intressant.
Köp boken på Adlibris, på svenska här eller på engelska här.
Eller köp den på Bokus, på svenska här och på engelska här.