Flow – The Psychology of Optimal Experience, Mihaly Csikszentmihalyi, 1990

Vad är det som gör att vi ibland kan prestera över vår förmåga? Och samtidigt känna att det nästan går av sig självt? Begreppen ”Flow” och att ”vara i zonen” startade med den här boken och Csikszentmihalyi (uttalas chick-sent-me-high) förklarar vilka förutsättningar som måste gälla för att vi ska kunna vara där. 

När går det bra?

Över 100 000 personer i olika åldrar, yrken, religioner och nationaliteter har svarat på Csikszentmihalyis frågor under 25 år. De flesta av dem har haft en sändare i fickan som surrat 8 gånger per dag, och när den surrat så har personen antecknat vad den gör och hur bra den mår.

Materialet visade att människor mådde som bäst när de var intensivt upptagna med något svårt! Den oväntade upptäckten ledde till fördjupade studier av fenomenet som sedan fick namnet Flow.

Överraskningar

Forskarna trodde att ledighet skulle ge människor deras bästa stunder, men så var det alltså inte. Visst berättade folk om välmående i samband med mat och samvaro med andra, men att ha lyckats genomföra något krävande gav ett intensivt och mer långvarigt välmående.

Det här är ju väldigt goda nyheter! Man blir lyckligare av att prestera än att se på TV. Dock inte alltid – vissa förutsättningar gäller.

Människors beskrivning av Flow var lika oavsett kultur, ålder, socialgrupp och annat. Danska MC-gäng sa samma saker som koreanska pensionärer.

Beskrivningarna var lika oavsett vilken aktivitet det handlade om. Det kunde vara bergsklättring, kirurgi, rörmokeri, matematik eller pianospel – känslan av Flow beskrevs med minst en och ofta flera av komponenterna nedan:

  • Uppgiften kräver all den skicklighet man har
  • Man märker om det går bra medan man håller på
  • Man är djupt fokuserad ­­– ”förlorar” sig i uppgiften och slutar tänka på sig själv
  • Prestationen verkar nästan gå automatiskt
  • Man tappar tidsuppfattningen.

I det tillståndet kan man prestera på toppen av sin förmåga och blir dessutom lycklig av det! Hur kan vi skapa sådana situationer på våra arbetsplatser?

Förutsättningar för Flow

Uppgiften ska vara tydlig, den ska vara svår (men lagom svår) och det ska gå att koncentrera sig. Vi tar en i taget:

Uppgiftens tydlighet

Flow behöver omedelbar feedback, man ska kunna avgöra om det går bra eller dåligt. Den som spelar piano märker om det låter bra, matematikern ser hur lösningen faller på plats, golfaren sätter sina puttar.

Vägen kan vara tydlig från början, men behöver inte vara det. Nästa steg kan också visa sig allt eftersom.

Ett långsiktigt syfte hjälper till att få igång den ansträngning som krävs för Flow, men väl inne i det så blir uppgiften njutbar i stunden och motiveras av sig själv. Faktiskt så stör det Flow om man funderar på framtida belöningar.

Uppgiftens svårighet

Svårighetsgraden är nyckeln till Flow. Uppgiften ska kräva att vi presterar på topp, men Flow_Senia_Maymininte vara så svår att vi blockeras av ängslan eller så enkel att vi är säkra på att klara den. Däremellan finns en Flow-Channel.

Vi behöver lämna vår komfortzon för att uppnå Flow, men inte så till den grad att vi dämpas av oro eller prestationsångest.

Flow beskrivs ofta som ett lugn, som att vi slipper tvivla på att ska gå bra. Inte för att vi är så säkra på att vi klarar av uppgiften, utan för att frågan inte ens dyker upp i huvudet. Vi fokuserar bara på vad vi gör.

Trots att vi är på gränsen till vår förmåga så känns det som om vi automatiskt gör rätt saker. Det går ”av sig självt”.

Totalt fokus

När vi utför en uppgift har vi ofta tankarna på annat håll. Vi tänker på vad vi gjort tidigare, vad vi kanske borde göra nu i stället eller vad vi ska göra senare.

Den distraktionen finns inte i Flow, all energi går åt till det vi gör just nu och vardagen trängs undan.

Därför är svårighetsgraden så viktig. Uppgiften måste kräva ett totalt fokus så att vi kan ignorera alla störningar. Alltför enkel uppgift lämnar utrymme för andra tankar och alltför svår utmaning skapar oro som stör koncentrationen.

Många vittnar om att självmedvetenheten försvinner i Flow. Normalt spiller vi energi på att bevaka våra intressen och att undra vad andra tycker om oss. I Flow så riktas den energin i stället mot uppgiften. Märkligt nog kommer man ändå ur ett Flow-läge med en stärkt självkänsla.

Ett annat symptom på Flow är att vår tidsuppfattning ändras. Allt verkar gå i ultrarapid, eller så känns timmar som minuter. Klocktid gäller i alla fall inte.

Flow på jobbet

Det är intressant hur viktigt det är att en uppgift ska vara lagom svår för att man ska kunna prestera på toppen av sin förmåga.

Man presterar alltså på toppen av sin förmåga när man har en exakt lagom svår arbetsuppgift. Då ställs det ställs stora krav på ledarskap! Det är ju extremt svårt för en chef att kunna anpassa varje arbetsuppgifts svårighetsgrad till varje medarbetares förmåga.

Se där – ännu ett skäl till att försöka få självdrivande medarbetare! De medarbetare som i hög grad driver sig själva har rimligen större chanser att kunna skaffa sig utmaningar som ligger i The Flow Channel än vilken chef som helst.

Lärdomar

Ansträngning kan upplevas som välgörande och utvecklande snarare än – ja – ansträngande. Det kallas Flow.

Nyckeln till Flow är att uppgiften ska vara på gränsen till för svår, men inte så svår att den skapar förlamande oro.

Det blir alltså bättre när vi går utanför komfortzonen. Bekvämt är bekvämt, men inte så intressant. Det är roligare att överträffa sig själv. Uh… vad jobbigt. Eller?

Om författaren

Mihaly Csikszentmihalyi (född på 30-talet) är professor i psykologi och management. Han har lett banbrytande studier om fenomen som lycka och kreativitet och skrivit ett flertal böcker om detta.

Köp boken på Adlibris, på svenska här eller på engelska här.

Eller köp den på Bokus, på svenska här och på engelska här.

Liza Rudolfsson skriver om företagsutveckling nästan varje månad. Nästan.
Prenumerera på www.makeprogress.se/prenumerera och få nya inlägg direkt i mailen.

 

Flow