The Innovation Book, Max McKeown, 2014
Innovation är inte bara att komma på idéer, utan hela resan från idé till nytta. Max McKeown har sammanställt modeller och verktyg för innovation. Det blir en checklista – gör vi det vi ska?
Vad är innovation?
Det finns lika många definitioner som det finns innovationskonsulter. Här är tre definitioner som jag personligen gillar:
Innovation = praktisk kreativitet
Innovation = en idé som görs användbar
Innovation = det framgångsrika genomförandet av strategisk kreativitet.
Mest gillar jag den sista eftersom den är så exakt. Idén ska vara framgångsrikt genomförd, inte bara genomförd, och den ska vara kreativt strategisk, vilket kan betyda två saker: att den är kreativ i riktning med verksamhetens strategi och/eller att den utvecklar strategin på ett kreativt sätt.
Innovation kan vara top-down med en stabsfunktion som driver projekt som släpps ut i verksamheten när de är klara.
Innovation kan också vara multi-point där medarbetarna och chefer på alla nivåer testar idéer på olika sätt. Vissa utvecklingsområden initieras av ledningen, vissa kommer ifrån någon del av organisationen. Det är mest multi-point som den fortsatta texten handlar om.
Foxtrot
Vägen från idé till framgångsrikt genomförande är aldrig rak. Man behöver både tänka fritt och vara kritisk, strunta i konventioner och anpassa sig efter kunders betalningsvilja, få stimulans och fokusera, samarbeta och gå sin egen väg.
Det ser ju ut som att man måste vara allting på en gång, men så är det inte. Man ska vara allting – men inte på en gång! Man ska alternera mellan att tänka och att göra, frihet och restriktioner, expansion och kontraktion.
Tänka och sedan testa, spåna fritt och sedan vara kritisk, ta fram en massa uppslag och sedan rata de flesta. Två steg fram och ett tillbaka.
Motivation
Innovation är hårt arbete med osäkert utfall. Därför är det utmanande att försvara resursåtgången, särskilt i budgettider. Osäkerheten tär på dem som bedriver arbetet och det är inte bra för den kreativitet som behövs – kreativitet behöver både självdisciplin och inspiration.
Innovatörer kommer att stöta på bakslag efter bakslag, så är det nästan alltid. Innovatörer behöver därför träna sig i att kunna uppskatta lärandet i ett bakslag – ungefär som att idrottsmän måste uppskatta själva träningen, inte bara tävlandet och vinnandet.
Thomas Edison (uppfinnaren bakom glödlampan, fonografen och filmkameran) påstås ha sagt, efter sitt 800ade misslyckade experiment med glödlampan: ”Hurra, nu har jag kommit på 800 sätt att inte göra en glödlampa.”. Det är säkert inte sant, men tänkvärt ändå!
Forskaren Teresa Amabile har två viktiga inspel om innovativt arbete. För det första menar hon att extern motivation (alltså belöningar som pengar eller priser) sänker den kreativa förmågan hos de flesta människor (läs mer om motivation här).
För det andra menar hon att den starkaste motivatorn för ambitiösa människor är känslan av att göra framsteg. Den som vill öka innovationsförmågan i en organisation gör alltså klokt i att komma på ett sätt att mäta framsteg under vägen, även i det arbete som inte blir framgångsrikt genomfört (som hur man inte gör en glödlampa).
Att mäta innovation
Det finns tre nivåer att mäta på:
- Utvecklar vi vår affärsmodell?
- Utvecklar vi våra innovationsprocesser eller vår innovationskultur?
- Och hur går det för själva innovationerna. Blir det några? Vilka skeden är de i? Går det bra för dem?
En innovationsportfölj är ett sätt att hantera detta. En överblick över det utvecklingsarbete som pågår har främst två fördelar:
Dels ser man om man har pågående projekt av olika höjd. De flesta idéer är faktiskt marginella förbättringar av något som redan finns. Det är viktigt det också, men något projekt med högre ambitioner kanske man ska ha? När idéer bedöms en och en, då blir de marginella förbättringarna ännu mer dominerande för de ser mer ”realistiska” ut och är mer förutsägbara. När man tittar på en hel portfölj så är det lättare att besluta sig för att ta ut svängarna här och där.
Den andra fördelen är att se att det görs framsteg. Det ska gå att se hur idéer vandrar fram genom olika tester och utvecklingsstadier. Det är heller inte lika demotiverande att lägga ner ett projekt om det finns 19 till på gång.
Portföljhanteringen får förstås inte bli byråkratisk, och utvecklingsarbetet behöver inte styras från centralt håll bara för att man samlar informationen på ett ställe.
Feedback
Innovativa företag är otroligt duktiga på att skapa tillfällen till realistiska tester på ett tidigt stadium. Det är lätt att bli förtjust i sin unika idé och bortse från någon kritisk parameter som gör den omöjlig för kunderna att använda.
Om man kan få syn på kritisk information tidigt så spar man mycket tid – antingen för att man inkorporerar insikten i innovationen eller för att man skrotar projektet och gör något annat.
Innovativa företag är duktiga på att testa idéer tidigt – fail early and fail cheap. Man vågar se idén som den är – ”the good, the bad and the embarrassing”.
Det är farligt att hamna i ett läge där man har investerat så mycket att man ”inte har råd” att byta riktning eller lägga ned. Vi människor har en irrationell inställning till våra gjorda investeringar (läs till exempel här om Kahnemans forskning kring förlustaversion).
Ingen klarar att träffa helt rätt från början med en unik ny idé. Man måste hitta sätt att få feedback längst vägen innan man har byggt fast sig i en viss lösning.
Det här är mycket en kulturfråga – kultur att vara positiv och se möjligheter kombinerat med kultur att ge varandra uppriktig feedback. Det ena eller det andra räcker inte.
Innovationskultur
Kultur består (enligt psykologen Edgar Schein) av Artefacts (föremål med symbolik som design, prylar, lokaler, klädstilar), Behavior (beteenden som språkbruk, humor, handlingar, kroppspråk) och Shared Basic Assumptions (osynliga, självklara ståndpunkter och prioriteringar ). Av dessa kan man utläsa om en företagskultur är:
- Idea-toxic (”idégiftig”) – Nya idéer möts med likgiltighet eller rädsla.
- Idea-wasteful (”idéslösande”) – Nya idéer hanteras slarvigt och ses som slöseri med resurser.
- Idea-friendly (”idévänlig”) – Nya idéer välkomnas och ibland genomförs någon av dem.
- Idea-hungry (”idéhungrig”) – Nya idéer eftersöks. Det finns en ständig ström av idéer i olika stadier av utveckling.
Prova att placera in din organisation, du kan bli överraskad!
Den mest underskattade svårigheten med innovation är det framgångsrika genomförandet. Idén ska ta sig från innovatörens huvud till slutanvändarens verklighet. Det innebär ett stort antal arbetsmoment av helt olika karaktär och därför behöver många olika förmågor vara inblandade.
Därför behöver innovativa företag ha hög samarbetsförmåga. Ju bättre man är på att samordna olika förmågor desto mer olika förmågor orkar man med, och problemlösningsförmågan är bättre i grupper vars medlemmar är sinsemellan olika (läs mer om olikheters värde här).
Användbarhet
Ett samarbete som inte får komma för sent i en innovationsprocess är samarbetet mellan innovatören och den som ska sälja innovationen till kunderna.
Innovationen måste vara värd besväret för kunden som ju ska ombeds att ändra sin etablerade vana till att använda vår nya produkt eller tjänst. (Läs mer här om att göra annorlunda erbjudanden trovärdiga.)
En idé ska förr eller senare möta den obevekliga verkligheten. Då är det bra att bli påmind om hur människor i allmänhet tar emot nya idéer (enligt Everett Roberts teori från 60-talet):
Den här kurvan är också användbar internt! Var är kollegorna? Hur kan du engagera rätt personer? Och glöm inte att de bästa, mest övertygande, förespråkarna är de som från början var skeptiska.
Om Max McKeown
Författaren är beteendevetare och MBA som forskar på anpassningsförmågan hos individer, grupper och organisationer. Han har skrivit ett par storsäljande böcker (The Strategy Book, till exempel) som samlar modeller och verktyg från andra forskare.
P.S.
Konsultföretaget Innosight har en hemsida med en del matnyttigt innehåll. Där kan man testa sin organisations innovationskapacitet. Lite för lite insikter om multi-point innovation för min smak, men bra för övrigt.
Köp boken på Adlibris här, eller på Bokus här.