Assessing the Work Environment for Creativity (Academy of Management Journal vol.39, no 5), Teresa Amabile, Regina Conti, Heather Coon, Jeffrey Lazenby, Michael Herron, 1996.
Vad gör en arbetsplats kreativ? Höga krav eller låga? Gott om tid eller stress? Krävande eller snälla kollegor? Forskaren Teresa Amabile m fl har lyckats mäta ett antal faktorers inverkan på kreativiteten på arbetsplatser.
Vad påverkar kreativitet?
På 50-60-talet var forskarvärlden övertygad om att kreativitet är en personlig egenskap som man föds till – eller inte. Sedan dess har mycket kunskap byggts upp om hur kreativitet påverkas av omgivningen. Teresa Amabile – kreativitetsforskningens rockstjärna – och hennes kollegor har kartlagt vad som kan stärka kreativiteten på en arbetsplats.
Studien följde ett antal projektgrupper som arbetade med riktiga uppgifter ute i företag (de flesta liknande studier utförs annars på högskolorna). Resultatet av projektgruppernas arbete bedömdes efteråt av utomstående personer – hur kreativt blev det? Den kreativa nivån på utfallet kunde sedan jämföras med hur medarbetarna hade upplevt arbetsklimatet i grupperna.
Tidigare har man funnit att individers kreativitet beror på kombinationen specialistkunskap, kreativ förmåga (både talang och teknik) och motivation. Här valde man att mäta faktorer som allmänt brukar antas påverka motivationen.
Sex förstärkande och två hindrande faktorer undersöktes.
Förstärkande faktorer
Hypotesen var att följande faktorer skulle påtagligt öka kreativiteten i projektgruppen:
- Uppmuntran från organisationen generellt
– ett tydligt syfte med verksamheten
– ett uttalat uppdrag att tänka nytt och mandat att ta risk
– en rättvis utvärdering av idéer med stödjande feedback
– ett fritt idéflöde över avdelningsgränser och mellan yrkesgrupper
– ”belöningar” i form av uppmärksamhet och nya möjligheter. - Uppmuntran från närmaste chef
– tydliga mål och/eller god problemdefinition
– öppen dialog
– god förebild
– visar tillit och ger stöd. - Uppmuntran i projektgruppen
– kunskaper i varierade områden
– öppen dialog
– tillit och hjälpsamhet
– engagerade i arbetet. - Frihet och självständighet
– en känsla av kontroll över vad man ska göra
– …eller åtminstone hur man ska göra det. - Tillräckligt med resurser
– pengar
– utrustning
– information. - Utmaning
– att uppgiften är krävande
– känslan av att åstadkomma något viktigt.
Hindrande faktorer
Hypotesen var att följande faktorer skulle påtagligt sänka kreativiteten i projektgruppen:
- Organisationshinder
– interna konflikter
– konkurrens mellan enheter
– avoghet mot risk
– frän kritik mot nya idéer. - Press
– hög tidspress
– orealistiska tidsramar
– ständiga avbrott.
Hur gick det?
Här följer de åtta faktorerna i ordning från mest påverkan på kreativiteten (positiv eller negativ) till minst:
Stark påverkan:
Klart viktigast var att uppgiften var utmanande. Man ska alltså inte vara så försiktig med sina förväntningar på medarbetarna. Goda nyheter!
Företagskultur är också viktigt. Både på övergripande nivå och i det vardagliga umgänget med de närmaste kollegorna.
- Utmaning – höga krav och förväntningar på prestation (positivt)
- Uppmuntran från organisationen (positivt)
- Uppmuntran i projektgruppen (positivt)
Medelstor påverkan:
Här hittar vi de faktorer som oftast brukar nämnas! Och, ja visst, de har tydlig påverkan, men inte så mycket som de ovannämnda.
- Frihet (positivt)
- Organisationshinder (negativt)
- Uppmuntran från närmaste chef (positivt)
Så det är sant att frihet är bra och att organisationshinder är dåliga, men de är tydligen inte avgörande.
Mest överraskande är väl att närmaste chef hamnar här? Det är alltså viktigare att organisationen generellt bejakar kreativitet än att närmaste chef gör det.
Mycket liten påverkan:
- Tillräckligt med resurser (positivt)
- Press – för lite tid (negativt)
När man frågar individer och grupper varför de inte är mer kreativa så brukar de hänvisa till brist på tid och pengar. Det stämmer alltså inte alls! Visst var det intressant!
Och när man tänker efter, är det ju sällan de som har tid över som brukar vara mest nytänkande.
Slutsatser av studien
Man ska ställa höga krav och sedan uppmuntra! Och inte lyssna på bortförklaringar som ”Vi har inte tid” och ”Vi har inte råd”.
Är pengar bra för kreativiteten?
Ett näraliggande område, där diskussionens vågor verkligen går höga i forskarvärlden, är frågan om pengar. Är bonus och belöningar bra för kreativiteten eller inte?
Man kan ju tycka att belöningar självklart måste vara motiverande, men det finns studier som tyder på motsatsen. Förvirrande nog, pekar de åt olika håll.
Exempel:
Studenter delades in i fyra grupper för att göra ett collage av tidningsbilder. Alla studenter fick pricka i på en skala hur intressant och rolig de tyckte att uppgiften var.
Uppgiften formulerades på olika sätt för varje grupp:
- ”Gör den här uppgiften!”
- ”Gör den här uppgiften! Du får betalt!”
- ”Vill du göra den här uppgiften?”
- ”Vill du göra den här uppgiften mot att få betalt?”
Efteråt bedömdes kreativiteten i de olika förslagen av en grupp utomstående konstvetare. De fann två tydliga skillnader.
- Den första var motivationen. De som tyckte om uppgiften löste den på ett mycket mer kreativt sätt. Inte så överraskande.
- Den andra var betalningen. Grupp 4, som ju ingick ett avtal, blev påtagligt mindre kreativa. Grupp 2, som såg betalningen som ett överraskande tillskott, blev mer kreativa. Verkligen märkligt! Samma belöning blev en boost eller ett sänke beroende på hur den presenterades.
Spekulationen är att de som ingick ett avtal plötsligt började göra collaget åt någon annan, och därför blev mer försiktiga. Men man vet faktiskt inte.
I en annan studie fick tre grupper av litteraturstudenter fylla i ett formulär och sedan skriva var sin dikt. Formulären var olika – ett handlade om varför skrivande är lustfyllt, det andra hade frågor om att man vill bli rik och berömd, och det tredje var neutralt (en kontrollgrupp). Den lustfyllda gruppen och kontrollgruppen var lika kreativa i sitt skrivande, men den grupp som hade funderat en stund på ekonomisk belöning tappade påtagligt i kreativitet.
Inre och yttre motivation
En förklaring till att belöning ibland hämmar kreativitet kan finnas i skillnaden mellan inre motivation (att göra saker för att det är intressant, snällt eller viktigt) och yttre motivation (att göra saker för att få en belöning eller för att slippa straff).
Inre motivation är alltså mycket viktigt för kreativiteten. Det finns en mängd studier som till exempel visar på samband mellan kundengagemang och kreativitet.
Vissa studier tyder på att den inre motivationen minskar om den yttre ökar – som att den inre är känsligare och trängs undan av den yttre. Men det finns också studier som tyder på att vissa former av yttre belöning kan stärka inre motivation, och därmed kreativitet. Hit hör belöningar som kopplas till tydliga mål, eller till uppmärksamhet och erkännande.
Vilka belöningar kan öka kreativiteten?
Amabile sammanfattar kunskapsläget såhär:
Det beror på utgångsläget! Om personen från början är högt motiverad, då trängs den inre motivationen inte ut av yttre belöning – tvärtom! Men en svagt motiverad person kan sätta allt fokus på belöningen, tappa sin inre motivation och därför minska sin kreativitet.
Formen! Beröm och erkännande förstärker känslan av specialistkunskap vilket ökar kreativiteten. Däremot, om belöningen kopplas till stränga kriterier och kontroller, då kan känslan av självständighet minska och kreativiteten sjunka.
Timingen! För att en idé ska vara kreativ så behöver den både vara både ny och ändamålsenlig. Vissa faser i den kreativa processen handlar mest om nytänkande, och där verkar yttre belöning kunna dämpa kreativiteten. Andra faser däremot, som informationsinsamling och annat, handlar mer om att vara ”ändamålsenlig”, och där kan belöningar ha en god funktion genom att rikta fokus åt rätt håll.
Läs också vad Dan Pink säger om våra drivkrafter i Drive här.
Lärdomar
Individers kreativitet beror på kombinationen specialistkunskap, kreativ förmåga (både talang och teknik) och motivation. Men kreativitet kan också förstärkas av omgivningen.
Utmaningar och uppmuntran har mycket stor positiv effekt på kreativitet. Känslan av frihet och att slippa organisationshinder hjälper också.
Brist på tid och andra resurser påverkar nästan inte alls kreativiteten.
Inre motivation är viktigt för förmågan att tänka nytt.
Yttre motivation – belöningar – kan vara bra, men kan också slå fel. Försiktigt testande och utvärderande rekommenderas.
Om författaren
Teresa Amabile är kemist, psykolog och professor och forskningschef vid Harvards enhet för Entrepreneurial Management. Hon är en riktig guru inom ledarskap kopplat till kreativitet och innovation och har skrivit ett flertal böcker.