The Wisdom of Crowds, James Surowiecki, 2004.

Är grupper av människor kloka eller dumma? Det irriterande svaret är, som så ofta, ”det beror på”. Surowiecki hjälper oss att se vilka frågor som bäst hanteras av flocken och vilka som bör lämnas till experter.

Exempel

Statistik från det den amerikanska versionen av ”Vem vill bli miljonär?” visar att livlinan ”ring en vän” gav rätt svar i 65 % av fallen medan ”fråga publiken” gav rätt svar i 91 % av fallen.

En slumpmässig grupp människor (som inte har något bättre att göra än att sitta i en TV-studio!) sopar banan med en person som är utvald för sina kunskaper.

1986 lyfte rymdfärjan Challenger från Cape Canaveral och exploderade efter 74 sekunder. Händelsen direktsändes i amerikansk TV, så nyheten spreds blixtsnabbt.
Fyra börsnoterade bolag spelade stor roll i byggandet av Challenger: 21 minuter efter explosionen hade börsvärdet sjunkit 3-6 % för tre av dem, men Morton Thiokol föll så snabbt att aktien börsstoppades.
Ingenting i nyheterna pekade ut Thiokol, inte förrän expertutredningen efter 6 månader kom fram till att det var deras packningar som läckte så att heta avgaser antände bränsletankarna.

6 månaders utredning av rymdindustrins bästa experter mot 21 minuters börshandel av folk som inte kan särskilt mycket om rymdfärjor.

Hur kan åskådare i en Tv-studio och New York-börsen vara klokare än experterna?

Det korta svaret

En grupp är smartare än experter om gruppens medlemmar:

Har olika åsikter och information som inte alla andra har,
Är decentraliserade, så att det finns lokala kunskaper och preferenser att tillföra gruppen,
Är oberoende från varandra så att man vågar ha en egen åsikt,
Kan aggregera allas åsikter, alltså att det finns ett sätt att lägga ihop dem till ett gemensamt beslut.

Om alla fyra villkoren är uppfyllda så kommer gruppen sannolikt att fatta ett klokt beslut. Ju större grupp, desto mer sannolikt att beslutet blir bra.

Det längre svaret

Man kan säga att en persons gissning består av två delar – korrekt information och misstag. Misstagen blir olika om gruppens medlemmar är olika. Summan av alla misstag tar ut varandra, och kvar blir den korrekta informationen!

Det här är ju kontraintuitivt eftersom genomsnitt annars brukar bli mediokra. Om du ber dina grannar att springa 100 meter så kommer deras genomsnittstid vara sämre än den bästa individuella löparens.
Men om du ber dina grannar gissa hur mycket regn ni får i oktober, då kommer den gemensamma gissningen sannolikt att vara bättre än den bästa enskilda – om de fyra villkoren ovan är uppfyllda.

(Matematikern Scott E Page har försökt bevisa detta teoretiskt, läs om hans slutsatser här.)

Olika och decentraliserade

De enskilda personernas input ska vara så olika som möjligt. Det hjälper om gruppens medlemmar har olika yrken, erfarenheter, ålder, kunskap, etc.

Att komma från olika platser ger olika ingångsvärden och synvinklar. Udda åsikter tillför också olikhet, eller att man tolkar fakta på olika sätt.

Det här innebär att grupper som är som har tät kommunikation med varandra efter ett tag inte kommer att vara klokare än enskilda medarbetare eftersom deras åsikter kommer att vara sampratade. Ju mer vi lär oss av varandra desto mer troligt att vi gör samma misstag allihop – vi blir individuellt smartare men kollektivt dummare!

Det har gjorts många studier, speciellt i finansvärlden, där gruppers gemensamma förmåga att snabbt och korrekt förutse räntor och annat regelmässigt överträffar gruppernas smartaste individ. Om det finns avvikande uppfattningar i gruppen. Så det är bra om de kivas på Riksbanken!

Särskilt viktigt är att man har olika informationskällor. Det är väl intressant?
Visst startar man ibland beslutsmöten med en genomgång ”så att vi alla har samma information” ?

Oberoende

Individernas misstag måste alltså ta ut varandra om slutresultatet ska bli rätt. Om personerna är beroende av varandra, eller påverkar varandra för mycket, så kommer deras misstag att dra åt samma håll.

När en grupp diskuterar sina åsikter med varandra uppstår ett grupptryck och en vilja att komma överens. Information och ståndpunkter som meddelas tidigt i diskussionen kommer att få större betydelse än det som sägs senare, och ovanlig information och ovanliga ståndpunkter kommer att tonas ned. Ibland är det förstås en fördel. (Se ”Olika sorters beslut” nedan.)

Men för vissa beslut gäller att om man vill förbättra kvaliteten ska man be alla inblandade att redovisa sina åsikter separat – och samtidigt – så man inte riskerar att påverka varandras bedömningar. Då kommer individerna att lita mer till sin egen information och därmed tillföra mer till gruppens beslut.

Först då får man misstag av alla slag som kan ta ut varandra när de aggregeras.

Små grupper löper särskild risk att prioritera konsensus för mycket, och därför är det viktigt att där ha rutinen att alla ska komma till tals så att de tveksamma rösterna hörs. Studier har visat en grupps beslut blir bättre även om bara en person har en avvikande uppfattning – och det gäller även om den uppfattningen visar sig vara helt fel!

Grupper som redan från början har samma åsikt riskerar att driva varandra till en alltmer extrem ståndpunkt, så kallad Group Polarization. Om alla individer är lite riskbenägna, till exempel, så riskerar gruppen att bli mycket riskbenägen. Och ett urval av lite försiktiga personer riskerar att bilda en helt riskavert grupp.

Aggregera

Ett decentraliserat system måste kunna aggregera alla olika bedömningar om det ska bli en gemensam slutsats.

Demokratiska val är en sådan aggregering.
Marknader är en annan.
University of Iowa har som ett experiment startat en prognosverksamhet (Iowa Electronic Market, IEM) för politiska val. I stället för att ringa 3000 pers och fråga vad de ska rösta på, har de öppnat en ”börs” där man kan satsa modesta belopp på vilken kandidat man till exempel tror blir USAs nästa president.
IEM har för det mesta mer rätt än andra prognoser. Det blir ett skarpare fokus när pengar står på spel, även små belopp.
Algoritmer är en form som ökar mycket fort.
Googles Page Rank är den algoritm som bestämmer i vilken ordning sökresultat ska presenteras. Den vilar helt på The Wisdom of Crowds – om många vill länka till en sida så bör innehållet vara relevant. Om de som länkar är sidor som många andra vill länka till så väger deras länkar tyngre.

Så… vilka problem ska hanteras i grupp?

Huvudregeln

Man ska prata ihop sig när det viktigaste är att komma överens.
Om sakbeslutet är viktigast, då ska man ha en sluten, samtidig omröstning i en grupp där olikheterna är stora.

Vid vissa beslut är ju huvudpoängen att man kommer överens – ”Vilken lunchrestaurang ska vi gå till?”, ”Hur ofta ska vi ha ledningsmöten?”. Det kan finnas flera rimliga svar, och det viktigaste är att alla ställer upp på dem.

Vid andra beslut är den viktigaste egenskapen att det blir rätt, som i prognoser – ”Vem vinner Elitloppet?”, ”Hur många Fiat 500 säljs i november?”

Sampratade grupper ger smartare individer – och det är ju bra när folk ska ta egna beslut.

Men sampratande minskar olikheter och gör gruppen dummare – det är inte bra när man ska ta kollektiva beslut eller göra prognoser.

Koordinationsproblem

Koordinationsproblem är när många människor behöver räkna ut hur de ska samverka på ett smidigt sätt. Bilkörning i tät trafik är ett koordinationsproblem, liksom köpare och säljare på en marknad.

För koordinationsproblem gäller att

Man ska vara överens om spelreglerna, därefter tar alla egna beslut.

En poäng med de egna besluten här är riskspridning. Om bara ett fåtal fattar alla beslut så blir det så dramatiskt fel om (eller när!) de gör misstag. Om många fattar beslut så kommer en del att vara misstag, men så länge gruppens medlemmar är tillräckligt olika och självständiga så kommer misstagen att ta ut varandra.

Ett intressant exempel är hur öppenhet i forskningen tog fart på 1600-talet.
I medeltidens Europa var forskning en hemlig aktivitet och kunskap fanns bara hos ett fåtal. Den engelska institutionen Royal Society drev år 1665 igenom synsättet att ett forskningsresultat ger ära och berömmelse först när alla dess detaljer avslöjats så att andra forskare kan ifrågasätta slutsatserna. Man skulle ge upp sitt ägande av idéer
i utbyte mot att få äran av att ha upptäckt dem.
Då får man Wisdom of Crowds – gemensamma spelregler, men alla tänker självständigt. Kvaliteten hålls uppe av att alla får kritisera alla.

Samverkansproblem

Vid samverkansproblem måste man gå emot sitt egenintresse för att uppnå ett gemensamt mål, det är knepigt. Exempel från samhället är skatter och sopsortering.

I en stor amerikansk studie fann man att beredvilligheten att betala skatt beror på tre saker:

Tillit till att grannarna också betalar,
Tillit till att skattepengarna används på ett klokt sätt,
Tillit till att de som smiter kommer att straffas.

En vanlig arbetsdag är ju också full av beslut som kräver självdisciplin och att man sätter den kollektiva nyttan före sin egen bekvämlighet. Översatt till företagsvärlden skulle undersökningen om skatt ovan innebära att:

Självdisciplinen ökar:

När de flesta i gruppen agerar enligt gemensamma värderingar,
När resultatet av arbetet uppfattas som meningsfullt (mission och mål – en bra Story),
När det blir konsekvenser för dem som inte bidrar.

Ja, det verkar väl riktigt?

Lärdomar

Grupper har mer rätt än experter om deras medlemmar är olika, decentraliserade, oberoende och deras åsikter kan aggregeras.

Det beror på att deras misstag kommer att ta ut varandra. Ju mer olikheter, desto bättre gemensam slutsats.

Om det viktigaste är att gruppen kommer fram till rätt svar – som till exempel vid prognoser – då ska man inte prata ihop sig innan beslutet, för då minskar olikheterna.

För koordinationsproblem gäller i stället att man bör etablera gemensamma spelregler. Utifrån dem kan sedan alla ta självständiga beslut.

Om författaren

James Surowiecki är journalist på tidningen The New Yorker sedan 15 år och skriver där om ekonomi och samhällsfrågor.

Köp boken på Adlibris, på svenska här eller på engelska här.

Eller köp den på Bokus, på svenska här och på engelska här.

Liza Rudolfsson skriver om företagsutveckling nästan varje månad. Nästan.

Prenumerera på www.makeprogress.se/prenumerera och få nya inlägg direkt i mailen.

The Wisdom of Crowds